|
21/5
TACK, för att ni finns!!!
Hej
på er
Idag har vi klarat
b-provet med bravur!!! Så står det i kritiken….. betyg 5 på alla arbeten,
vad det nu står för?!1 Hp och 2:a provbästa hund!!! Domaren sa att det var
hårfint mellan oss och han brukar aldrig dela ut 2 hp på proven, så detta
var ovanligt J
Tack för all hjälp vi
fått av er för att kunna klara denna bragd!!!
Så på tisdag tar vi
semester och njuter av framgången, så ses vi veckan efter.
Stora kramar
Ammie och Titan
12/5 -08
Hej Gunilla och Bengt,
Vill bara tacka för ert underbar passivitetsträning. Min flattik Grappa och
jag tränade hos er under hösten och det har verkligen gett resultat. I
Rimbo fick vi en 2:a på jaktprov (det var en" solklar1:a" enligt domaren
tills Grappa släppte kaninen på vägen in men nu ska vi ta itu med detta
också). Det är jag mest glad för är att hon gjorde provet MED mig och
försökte inte ta kommandot på något sätt. Hon gick fint fot, samarbetade
när det behövdes och var tyst under passivitet...
Naturligtvis har vi mycket kvar att träna på, men tack vare denna metod
känner jag att vi har fått en bättre relation och det vill jag tacka er
för.
Mvh,
Sophia Zerguerras-Hallström & Grappa
6/5 -08
Vill samtidigt bättre sent än aldrig tacka för ledarskapskursen jag hade
förmånen att få komma till den 26/4.
Det gav mig flera aha upplevelser och verktyg i min fortsatta relation till min
hund. Utan kursen hade jag tvärsäkert haft en skotträdd hund i dag.
Sista april gjorde sitt intåg med buller och bång och min lilla Border Collie
visade klar stress över alla raketer vid kvällspromenaden. Jag tog helt sonika
kommandot och vänligt men bestämt visade henne tillrätta, genom att trampa henne
bakom mig och tog en målinriktad, rask och säker promenad över ängarna och efter
5 minuter var all stress som bortblåst. Vi fortsatte promenaden i en 45 min till
och efter det var allt som vanligt trots att det smällde mer än vad jag minns
att det gjort tidigare år. Nåja dagen efter när hon sprang lös på ängen smällde
någon av ett par raketer, hon tittade upp och lika snabbt fortsatte hon att
utforska det hon höll på med. Jag är så glad :-)
Hälsningar Susanne
22/4-08
Hej
Tack för en otroligt bra kurs i torsdags på
garvaregården i Nymölla. Det känns verkligen som att min hund Kellie (det är
den gula väldigt bestämda labben) tar till sig av detta sätt att bli tränad.
Jag har fortfarande inte pratat med henne sen jag satte in henne i bilen. Vi
har gått på promenad, vi har kommit en bra bit av vår normala runda. Bättre
för var dag som går.Själv så känner jag mig som en MYCKET bättre människa
och ledare för min hund. Jag har inte höjt rösten sedan innan kursen.
Tack för allt.
Mvh
Mattias Ericsson
Hej
Först vill jag tacka för en fantastisk dag med en
underbar aha-upplevelse. Att se hur min hund (första svarta labben som
"gav" sig) från att ha varit riktigt stökig och jobbig vid samlingen sedan
helt kopplade av var helt fantastiskt. Och vilken underbar känsla! Jag är så
glad att jag fick träffa er. Tror att jag träffade er i precis rätt tid.
Precis när jag insett att han helt struntar i mig och att det jag har gjort
hittills inte fungerar och därför har förstått att jag måste göra på något
helt annat. Jag har ju tidigare insett att när jag blir irriterad så blir
det ännu värre, men att komma ifrån det är inte lätt när jag inte har haft
verktygen. Nu har jag det! Än en gång stort tack! Nu ska jag börja förändra
mig... Det kommer inte att bli lätt, men jag vet mitt mål!
Susanne Nilsson
15/4
Hej Gunilla och Bengt
Sen vill jag passa på att tacka för att ni har hjälpt mej på ett positivt sätt
att förstå mina hundar bättre och att ni på ett sånt pedagogiskt sätt fått mej
att förstå och se saker utifrån hundarnas ögon så att jag kan göra det betydligt
lättare för dom i deras vardag. Och i min.....
Det jag har fått uppleva med er går inte att beskriva med ord utan jag gör det
genom att komma tillbaka på nästa kurs och nästa osv :)
Ingen kan hundar som ni.
TACK..
Mvh, Fia Larsson
Måste passa på att säga en sak. Jag var hos er på ledarskapskurs den 23/2
tillsammans med min uppfödare och flera av dom som har kullsyskon till min
Flathane. Och måste berätta att här hemma har det blivit nya tag, dock ingen
istid men mycket andra förändringar, jag har blivit så mycket tydligare mot mina
hundar efter heldagen hos er. Det är helt fantastiskt att ha hund nu
Allt
"flamsande" i hallen när vi ska gå ut är totalt borta, hundarna ligger kvar i
vardagsrummet och lyfter inte ens på ögonbrynen när jag börjar klä på mig och ta
fram deras koppel, allt är så sansat och det bästa av allt är att min unga
flathane totalt har slutat "apporterat" min handled, efter bara två dagar hemma
med tydlighet, struktur och ignorering så bara avtog det, han har sedan dess
aldrig försökt ta tag i min handled, det är fantastiskt skönt
Det är heller inte något rännande efter mig när jag går omkring i lägenheten.
Min bror var hemma hos mig i helgen och stod med vidöppen mun och frågande "Vad
har du gjort med hundarna, har du gett dom lugnande eller??????" Då blev jag
glad och insåg att FAAN vad det har gett resultat, fast det var lite svårt i
början och det där dåliga samvetet smög sig på ibland. Men självklart har det
varit värt varenda sekund.
TACK!!!
Mvh
Cecilia Aletorn
Ledarskapskursen 13/1
Hejsan
Ville bara tacka för att ni har givit mig en ny grund att stå på vad gäller
hundar!
Resan hem idag gick fort må jag säga för vi hade så mycket att diskutera. Tack
för en jättebra dag.
Mvh Marie Granström
God morgon
Gunilla!
TACK till dig
och Bengt för en mkt bra och givande kursdag i söndags.
Har börjat så
smått hemma att agera annorlunda mot hundarna och jag kan tycka att man ser
skillnad.
Hälsningar Karin
Tack för en jättebra föreläsningsdag i
söndags.
Nu har jag mycket mer tankar och funderingar
och inte minst en miljoner frågor. Nej riktigt så illa är det inte, men
visst fick man aha upplevelser och en hel del tankeställare om varför
gör jag på ett visst sätt........
hälsningar Ammie
Hej Gunilla och Bengt!
Jag vill tacka så mycket för den nästan religiösa upplevelsen (
ja, jag kommer från Smålands Jerusalem, Jönköping!) som jag fick
under förra helgen. Jag har gått på många kurser och varit på flera
jaktinternat, men det här var outstanding! En hel del saker hade jag
redan förstått, men sättet att skala bort inlärning, kommandon och
dressyr och bara fokusera på ursprunget, d.v.s.
relation-kommunikation mellan hund-förare, med andra ord ledarskap
med hundars språk som utgångspunkt, var en unik upplevelse. Det var
tur att jag åkte ensam för jag hade 4 timmar på mig under hemresan
att tänka och bearbeta.
Margareta Töj
Passivitetsträningen
Hej!
Måste berätta om vår kväll. Tänkte att jag
skulle aktivera Meja lite. Hon är nog lite understimulerad. Så jag började
lära henne att "dansa". Sedan busade jag lite med alla tre och mitt i buset
sa jag ligg. Alla tre slängde sig ner! Lite mer bus och ligg. Samma
reaktion. Sen var det slut och jag lyfte handen som vi gör när hundarna
skall slappna av. Inom fyra minuter sov Meja!!!! Det är väl fantastiskt!!!!
Lena
Motgång vändes i framgång!
Efter att ha tränat jakt i ett par års tid med en hund
som hunnit bli 3,5 år var jag i våras nära att ge upp allt vad jaktträning
heter.
Vi hade verkligen satsat hårt på jaktträningen, hittat
riktigt bra instruktörer, gått kurser och tränat både själva och med kompisarna.
Men fantastiska prestationer varvades med totala bottennapp, och träningen
präglades ofta av tjat. Det var enormt frustrerande! Hon har ju en fantastisk
förmåga, min härliga vovve! Men frågan var hur sjutton jag skulle få henne att
samarbeta och göra som jag ville? Och inte bara jobba efter eget huvud, som hon
själv föredrog.
Alldeles för sent insåg jag att vovven var övertränad och
hade byggt upp rätt mycket stress. Så debuten på ett officiellt B-prov i maj
blev en avskräckande upplevelse. Knäckt och bedrövad bestämde jag mig för att
lägga ner jaktträningen helt under en period. Dessutom var vi anmälda till LRK:s
Working Camp i Bispgården i början av juli och jag ville få ur stressen innan
dess.
Via kompisar fick jag i början av sommaren tips om
avslappningsträningen hos Doubleuse och hann ta mig iväg ett par gånger innan
semestern. Vi kom inte så långt då, men jag blev intresserad och bestämde mig
för att ta upp den igen i augusti.
På Campen fick jag fantastiskt bra träningshjälp av Maria
Sundberg. Hon läste min hund som en öppen bok . Och mig också, antar jag …. Där
och då fick jag lära mig precis hur tuff jag var tvungen att vara för att en
gång för alla visa vem som egentligen bestämmer när det gäller apporteringen.
Efter några tuffa matcher hade jag plötsligt en hund som slutade knalla, satt
helt tyst vid sidan och kom in och lämnade i hand. I full fart dessutom. Vilken
lycka!
Tillbaka i Uppsala efter semestern bestämde jag mig för att
komplettera mina nyvunna kunskaper på jaktträningsområdet med
avslappningsträningen. Så vi körde igång med träning á la Doubleuse i början av
augusti och tränade regelbundet i början av hösten, så gott som varje dag. Det
tog inte lång tid innan jag fick en betydligt mer lyhörd hund. Både när vi
tränade och till vardags.
Jag har använt mig av tekniken för att lägga henne ner
bland människor och hundar, på tävlingar och i alla möjliga sammanhang. Och hon
har legat kvar, tyst och lugnt, trots att jag har avlägsnat mig en bra bit ifrån
henne. I väntrummet hos veterinären fick samma teknik henne att sluta hässja och
lägga sig ner, betydligt lugnare. Och på promenaderna får ”pyssjandet” henne att
sakta in, falla in vid sidan och ha fokus på mig. Doubleusemetoden är enormt
effektiv genom att den flyttar hundens fokus – från det den själv är intresserad
av till det jag vill. Smått genialiskt i all sin enkelhet.
I jakten använder jag mig av samma metod för att hålla
henne lugn vid sidan. Så länge jag pyssjar stannar hon vid sidan, är tyst och
koncentrerad på vad jag vill. Jag har använt mig av tekniken både på träning och
prov och den funkar lika bra i båda fallen.
Under hösten tränade vi flitigt och plötsligt lossnade det.
Vi kunde jobba på linje med andra hundar – stadgan var suverän. Trots massor av
skott och apporterande hundar till höger och vänster. Vi har tränat flitigt med
apportkastare och bumper och det har gått hur bra som helst.
Framgångarna kröntes med ett andrapris på ett officiellt
B-prov i höstas där stadgan satt som smäck och avlämningarna var kalas! Med en
matte som var halvdöd av nervositet och en väldigt lång dag (sista startande)
tog vovven tyvärr slut i skallen och orkade inte riktigt fullfölja söket. Men
till våren ska vi greja ettan! Med hjälp av avkopplingstekniken och flitig
träning kan vi greja det, det är jag övertygad om.
Vilken tur att jag inte slutade med jaktträningen i våras!
Avslutningsvis vill jag tacka för allt stöd och hjälp under
året som gått – tack vare er har jag en effektiv metod som fungerar både till
vardags, på träning och på prov. Helt suveränt!
Stort tack och vi ses igen!
Hälsningar
Åsa & Musse

|