Ess är parad, ultraljud V 9

Årskrönika 2017                                                   

Nyåret började med en härlig kull valpar efter Star. Sedan rullade det på som vanligt, med vår instruktörsutbildning. Det känns verkligen som en ynnest att få hålla dessa utbildningar. Vi träffas totalt 21 dagar o nästan lika många kvällar och dyker verkligen ner på djupet, både när det gäller hundkunskap och kunskap om människans roll i relationen till sin hund.

Fasanjakterna i januari hör till favoriterna, fina, starka fasaner och med lite tur så är det både snö och sol dessa dagar. Det enda är att det alltid känns lite snöpligt när de är slut och man vet hur långt det är till näst gång.

Våren är ju en intensiv tid för valpkullar, så början av året innebär parningsresor, blodprov och planering. Men det känns fantastiskt roligt att få ha möjligheten att kunna ha flera valpkullar och även kunna glädja valpköpare över hela landet och även utanför gränserna.

Vi jobbar mycket, kanske väl mycket ibland, men det är ju så givande och intressant att hålla våra olika kurser. I mars var det dags för något annorlunda, vi var bjudna till Norge, så långt norrut man kan komma och vi hade några oförglömliga dagar i fantastiskt miljö. Snö i mängder, Norrsken och ett härligt gäng hundar med ägare gjorde denna resa oförglömlig. Denna gång var det Stående fågelhundar som kom, olika sorter, men med gemensamma problem och frågeställningar. Spännande, utmanande och det var med lätt hjärta vi tog oss den långa vägen hem, efter att ha fått fantastiskt fin och positiv respons.

Knappt hemkomna, var det dags att packa väskorna igen, för att nu resa söderut i stället. Italien var målet och där var det dags för Field Trial, goda vänner och massor med god mat. Härligt "vårväder" och många goda skratt, gjorde att vi laddade batterierna och det kändes roligt och skönt att få komma hem till våra egna hundar igen.

På GRKs fullmäktige var jag inbjuden att hålla ett föredrag om hur jag lever med valp. Lite pirrigt var det, men jag presenterade mina ideer och erfarenheter och till min glädje så fick jag väldigt positiv och fin respons av åhörarna - jättekul! Extra kul var det att hämta hem Årets Uppfödare för 9:e gången samt Shadows pris, som bästa Avelshane.

Vi hade flera kullar under vår och försommar, både spaniel och retriever, stora fina kullar och ljuvliga valpar. Mycket jobb men ack så roligt. Kronan på verket blev vår fina Canadensiska Vildkalkon, som äntligen lyckades få fram alla sina kycklingar denna gång - stor glädje.

Jag fick också min försenade 60-års present denna sommar, ett nybyggt egendesignat valphus, med två valprum med tillhörande veranda och hundgård till varje. Det är så otroligt fint och praktiskt, valparna stormtrivs och det är lätt att städa och hålla fint.

Bengt fick igenom sin vilja och köpte en robotgräsklippare. Jag har nog tyckt att det verkade lite tramsig med en dylik, men eftersom det är Bengt som åker runt på vår vanliga gräsklippare timme ut o timme in, så supportade jag såklart iden.

Jag måste faktiskt erkänna att det var en hit! Vilken gräsmatta vi har fått, "Nisse" sköter sitt jobb alldeles utmärkt och Bengt har fått tid över till annat - man är inte sämre än att man kan ändra sig ;)

Sommaren är också vår mest intensiva tid när det gäller kurser. De avlöser varandra i strid ström, vattenkurser, harmonikurser, promenadkurser, apporteringskurser och ledarskapskurser.

När augusti kommer är det vår tur att ta lite ledigt och det brukar starta med KM för Golden, vilket är ett av årets höjdpunkter för mig. Det är så himla kul att träffa alla kompisar, valpköpare och se massor med fina Goldens. Här gick det fint för Doubleuse 3 st fina 1:a pris i ÖKL :).                                               

Efter det är det dags för traditionsenlig vistelse i Karlsborg hos goa vänner. God mat, mycket prat och lite hundträning, känns som ett nödvändigt inslag på semestern.

Vi gick också en gemensam PackWalk genom Stockholm med ett stort gäng hundar av olika raser. Vi valde samma dag som Prideparaden gick av stapeln, inte så smart kanske, men vi hade massor med publik i alla fall och väckte en hel del uppmärksamhet - vilket var jättekul.

Detta år såg vi äntligen till att utnyttja den stående inbjudan som vi fått av våra hundpensionatsgäster som bor på Gotland. Vi fick låna en jättemysig stuga 15 m från vattnet och både vi och hundarna njöt i fulla dra av det fina vädret, de härliga promenaderna och solstolarna på innergården.

Vi fick också lära oss om fjällkor, mjölkning o diverse annat av våra vänner och veckan kryddades av deras ljuvliga Fjällkomjölk och youghurt - himmelriket för en mjölkälskare som jag.

Jaktproven på hösten blev ingen kul historia, Hope blev dålig och orkade inte prestera, jag blev såklart orolig när jag inte kände igen min hund och skyllde på hormoner. Det visade sig sen att jag hade haft fel, en liten rest av hennes i övrig bortopererade tonciller hade undsluppit och börjat växa och blivit inflammerad. Inte konstigt att den stackars hunden både var okoncentrerad och hade dålig gnista och ork. Efter en ny operation fick jag tillbaka min härliga hund igen och höstens jakter fungerade fint, så nu får vi satsa i år i stället.

A provskursen var lika trevlig som alltid och vi hade också en ny uppskattad kurs för de som aldrig varit på jakt  eller som haft möjlighet att apportera varmt vilt. Det blev en trevlig dag som uppskattades mycket. Vi fick till och med prova på lite kaninjakt med Bengts Iller, lilla "Snö", vilket var spännande.

Bengt och jag njöt av våra små hemmajakter , där vi går ut med en spaniel och en retriever och skjuter några olika fåglar. Det är nog de bästa jakterna för mig och mina hundar, jag tror vi har lika roligt allihop.

I november for vi tillbaka till Italien för att Bengt var inbjuden att skjuta på ett Internationellt Field Trial. Extra kul var det att domarna var två engelsmän, som bodde hemma hos Alessandra, varav den ena var en gammal vän som jag inte träffat på många år. Provet gick mycket bra och Bengt blev utsedd till "Top Gun" och fick dessutom mycket uppskattning för sin erfarenhet när det gällde att styra upp jakten. Jag hade fantastiska dagar, där jag gick med domarna hela tiden och lärde mig massor genom att lyssna på deras bedömning och deras diskussioner.

Väl hemma valpade Gucci och resten av året ägnades mest jakter och dessa valpar. Gucci som fick sin första kull, visade sig vara en helt underbar mor och  jag kunde sen leverera harmoniska och väldigt trygga valpar, väl fostrade och förberedda för livet utanför Gyllerboda. Mitt fina valphus visade sig fungera utmärkt även på vintern, golvvärme och bra isolering gjorde detta till ett valpparadis även vid denna årstid.

Nu går vi 2018 till mötes med glädje och förhoppningar om att få ett roligt och spännande "hundår".

gunilla

Stor glädje på Gyllerboda, Hope fick 8 fina valpar häromdagen.

Alla mår bra och ser jättefina ut.

gunilla