Jag sitter här och tittar på bilder från resan, medan Bengt är på GRKs A-prov och startar. Jag blev bortlottad, trodde i min enfald att Klubbmästartiteln innebar en start på A-provet - men icke...
Det här är en tavla som hängde i det berömda "Tee roomet" på destilleriet Ardbeg som ligger på Islay utanför Skottlands västkust . Shortie adopterades av destilleriet för ett par år sedan och är nu deras maskot - en Jack Russel såklart, vilken annan hund skulle klä i kungakrona...
Islay är en liten, fantastiskt vacker ö, där alla hälsar även om man är turist. De har 7 destillerier på ön varav Ardbeg kanske är det mest "konservativa", man har inte dragits med i den tekniska utvecklingen utan framställer fortfarande sin fantastiska Whisky på gammaldags vis. Jag som aldrig kunnat förstå tjusningen med rökig wisky, har ändrat mig - men bara när det gäller denna enda sort - en helt otrolig smakupplevelse med endast en förnimmelse av rökighet, vilket gav mig en ny favorit i dessa sammanhang.
Vår jack Russel tik (foder) verkar också vara dräktig vilket känns sååå kul, huset är alldeles för tomt sedan Tequila flyttade - nu blir det förhoppningsvis flocken komplett igen.
Glädjande nog så har det visat sig att även Funny är dräktig, så nu blir det en valp till i huset, vilket känns jättespännande. Vi har också beslutat att para Blue med en Seamas barnbarn, förra kullen med en Seamas son blev ju smått fantastiska, så det här känns som en värdig avslutning på Blues jättefina insats i Golden aveln.
Apropå avel, måste jag berätta om en häftig upplevelse som jag hade i England. Vi var ute och tränade på en mark som vi lånat av en kille som vi skulle träna tillsammans med dagen efter, när vi stöter på en äldre man med sin hund. Jag som nu två gånger i livet fallit pladask för hanhundar vid "första ögonkastet" gör det igen för tredje gången. Denna gång var hunden 8 år, med en utstrålning som gjorde mig knäsvag. Där stod han nästan igen - min älskade Seamas...
Dagen efter träffade jag hans unga son, som jag utan framgång försökte få köpa, en hund som var en kopia av sin far. Vi försökte utröna vad det var för stamtavla på hundarna, men det var lite svårt eftersom den gamle mannen inte hade namnen på anfäderna i huvudet.
När jag senare kollade upp hundarnas stamtavla, fick jag nästan en klump i magen. Den gamla hunden har ju "mina" gamla favoriter i stamtavlan, de hundar som bidrog till Seamas och till framgångarna som mina hundar har än i dag. Jag hävdar ju med en dåres envishet att genotyp och fenotyp hänger samman intimt - och efter denna upplevelse kan ingen ens försöka övertyga mig om motsatsen...
Nu ska jag uppdatera butikens sida med lite nya kläder - titta gärna in en sväng och sen ska jag ta med mig Piff och Puff ut i det underbara solskenet och plantera lite vitlök.
gunilla
