Jag vill här förtydliga eftersom det uppenbarligen inte gått fram ordentligt. Min mening har aldrig varit att debattera på internet-forum och jag har aldrig gjort det förut heller, eftersom det inte passar mig som person. Jag har ett mycket stort intresse för vår ras och jag hyser dessutom den största respekt för att vi har olika inriktningar i vår avel - så har det alltid varit, även när jag satt i styrelsen. Jag ville väcka några tankar om vart vi vill med vår avel, hur mycket kunskap har vi, kan vi lära oss mer om olika typer och linjer - kan vi delge varandra erfarenheter och tankar. Jag vill att det här ska pratas om överallt där Goldenmänniskor möts, öga mot öga i en saklig diskussion, inte med förtäckta anklagelser eller försök till misskreditering. Ett ypperligt tillfälle skulle vara Goldenkonferensen i höst, ni som är så engagerade kom dit, så kan vi säkert hitta ett par timmar utanför programmet där vi seriöst kan prata om vad vi tycker och vad vi vill.

När det gäller vår avslappningsträning - det verkar vara det mest dramatiska som hänt senaste året, med tanke på vilket engagemang det väcker hos de illvilliga - (som dessutom inte besett detta) -snälla rara, vi har alla olika sätt att träna våra hundar, träna på ert sätt och låt andra göra detsamma och låt bli att baktala något som ni inte sett med egna ögon. Låt alla de Labradorer, Flattar, Tollare och Golden som trivs med denna träning få fortsätta och i lugn och ro. Hur kan det vara fel att hjälpa människor som hamnat snett i träningen av sina hundar.

Gunilla

Det har varit ett par intensiva veckor sedan vi kom hem från semestern. Huset har tilläggsisolerats och putsats och vi har haft goda vänner här från Italien en vecka som också passade på att träna sina hundar en del. Det var så roligt att äntligen få ta emot Alle med familj och Max och Heike från Schweiz. Vi som varit där så många gånger och fått ta del av deras fantastiska gästfrihet.

Vi tittade på uppländska bruksmiljöer, träffade Sara och Åsa som också varit i Italien och självklart eftersom det var kräftpremiär - vi åt kräftor! Alla njöt och vi åt tills vi nästan sprack utom Max som är vegetarian och nästan fick ångest när jag visade hur man äter dessa små rara djur. Vi blev också hembjudna till deras hus som de hyrde här borta och vi blev bjudna på italienska delikatesser som de tagit med sig och svensk grillning.

Allessandra deltog på torsdagens avslappningsträning, hon har jobbat så förut, men nu var det spännande med nya störningar och vi hade mycket trevligt när vi stod där vid våra hundar,. man kan ju inte göra så mycket mer än att bara stå där, så då blir det gott om tid för intressant prat.

Vi träffades varje dag och gjorde trevliga saker, så när de åkte blev det alldeles tomt...

I torsdags hade vi 5 st från Finland som var här och tränade. Jag träffade ett par av dem när jag höll kurs där i våras och nu kom de hit för att få träna. Vi hade en jättetrevlig dag trots det stundtals regniga och blåsiga vädret och när vi åt lunch passade vi på att diskutera amerikanska linjer och hur man kan gå tillväga i framtiden. En trevlig och givande diskussion efter som flera av oss är uppfödare och vi hyser ett stort intresse för den arbetande Golden. En av hundarna som var med var hel- amerikan och en av de andra deltagarna hade just köpt en amerikansk valp.

Igår var vi på jaktprov, Bengt hjälpte goda vänner att starta en hund och jag fick flera tillfällen att prata med folk som följt debatten och det var jättekul att känna att de flesta trots allt precis förstår vad jag menade när jag bjöd upp till debatt och att vi alla tycker att det är en viktig diskussion som kan föras i största sämja eftersom var och en får stå för sitt plus att vi är så få som föder upp rena jaktisar, så nog borde valpköparna räcka till oss alla....

Gunilla

Passivitetsträning på Gyllerboda

På förekommen anledning så vill vi påpeka att den passivitetsträning som vi gör uppe hos Bengt och Gunilla på intet sätt har med dominans, hot eller våld att göra. Hunden ligger inte på rygg och ska underkasta sig, utan detta är en stunds total avkoppling för både hund och människa.

Träningen ger en trygg och stabil hund.

Åsa W (gold), Åsa E (lab), Sofia (gold), Mattias (lab), Mona (gold), Liisa (gold), Petra (gold), Liselott (flat)

 

Jag vill gärna starta en seriös debatt om vad vi i framtiden vill med våra jaktgolden.  Jag är inte ute efter att kritisera enskilda uppfödare. Var och en måste följa sin övertygelse och stå för det man gör, men jag undrar om alla uppfödare och valpköpare är medvetna om olika länders användning av vår ras och vad dessa linjer kan få för konsekvenser för vår lilla avelsbas.

Att jag bekymrar mig för att vi får in för mycket amerikanskt blod i våra hundar beror på min oro för att vi ska få hundar som tappar sin "will to please" pga att vi får in en hårdhet som för mig inte är förenligt med den engelska fågelhunden.

I Amerika har man delvis helt andra tävlingsformer för retriever än i England och på kontinenten I Amerika har man bla har krav på väldigt långa raka linjer. För att få hundarna att gå på detta sätt använder man el-halsband som ger hunden en stöt när den avviker från linjen. Självklart medför detta att man avlar på de individer som lyckas bäst, dvs de som klarar av dessa dressyrmetoder. De hundarna är såklart hårdare i psyket än den engelska mjuka Golden.

Detta visar sig tydligt hos de hundar av denna typ som jag sett under många års resande ute i Europa i hundsammanhang – de må vara ”duktiga” – men de arbetar definitivt inte med glädje, utan ser mer ut som ”robotar”.

Min fråga är varför vi ska ta in hundar i våra linjer som är avlade för ett helt annat syfte än det som vi håller på med???

Några svarar då att vår ras är för vek och mesig. Detta kan jag absolut inte hålla med om, däremot tror jag att vi alla behöver se upp så vi bevarar dådkraften och modet – men detta får inte förväxlas med hårdhet, dvs förmåga att klara smärta och bestraffning.

Är man nu av den uppfattningen att man vill ha en hårdare retriever och en med amerikanska anlag, så finns det två utmärkta raser som har detta, nämligen Chesapeake Bay Retriever och Nova Scotia Duck Tolling Retriever.

Varför då göra om vår ras???

Angående elhalsband vill jag göra er uppfödare uppmärksamma på att denna metod används flitigt ute i Europa. Säljer ni valp till dessa länder, om ni inte tycker att el- träning är helt ok förstås, så tror jag att ni tjänar på att kolla upp era valpköpare innan ni säljer utomlands. Jag har själv nekat att sälja valp till Tyskland efter att köparen suttit vid mitt köksbord och berättat hur fina resultat han får när han el-tränar sina Golden. Jag vet också personligen att flera svensksålda Golden med framgångar i Europa är el-tränade – vill vi supporta detta?

För mig är det helt OACCEPTABELT att använda el-dressyr eller våld mot våra retrievers och jag har mått fruktansvärt dåligt och hamnat i flera konflikter när jag bevittnat detta vid ett flertal tillfällen utomlands. Eftersom det faktiskt är förbjudet med el-halsband även i flera europeiska länder förnekas såklart användningen av detta av de flesta. De använder halsbanden i skymundan, men det är väldigt tydligt när man ser hundarna jobba eftersom de måste använda vissa "triggers" på tävling för att påminna hunden om el-stötarna.

Självklart kan man inte veta allt som händer med hunden när man sålt den till ett annat land, men desto viktigare är det då att kolla upp valpköparen noga innan försäljningen.

För er som tror att jag överdriver och hittar på vill jag visa följande bild. Den ligger som huvud på samtliga sidor på Amerikanska Jaktretrieverklubbens hemsida. Att man där låter sponsorerna annonsera om el-halsband torde vara bevis nog…

Gunilla